idaslillablogg

Ida ar virrig som vanligt. Min bror fyllde ar igar, men det glomde jag namna. Tur att han inte laser min blogg. Tror inte han gor det iallafall. Han fyllde 18 ar igar, GRATTISGRATTISGRATTISGRATTIS! 
   Borjar bli ganska gammal faktiskt, lite laskigt. Kanns som det var igar som jag fyllde 18, men det ar snart 3 ar sedan. Strange. Som min mor sa igar, "Ni borjar bli gamla allihopa".

Sant.

Time to work, a lo to do. See ya!

Om Arne visste att jag anvande stackars honom som starter till detta inlagg skulle han nog sparka mig rakt ut genom boxdorren, till och med i hans tillstand. Det ar synd om Arne, han har ont. Jatteont. Men kan man inte koncentrera sig, sa far man skylla sig sjalv.

Rida, rida, rida. Klippa galen hast. Saga nagra val valda ord till galen hast. Stalla tillbaka galen hast i boxen. Fortsatta med galen hast imorgon. Hoppas att galen hast skoter sig i Lummen, sa den hamnar pa pluss igen. Kan tillagga att det ar ett sto. En fux. En fuxmarr...
   Veterinarbesok, springa med hast, longera hast, bremsa hast, behandla hast. Byta hast. Assistera veterinar. Titta intressant pa veterinars arbete. Fa erbjudande om att lara mig att gora likadant, enligt veterinar anvandbart pa manliga individer av alla arter. Intressant, ska fundera pa saken. 

Maste bara lagga in en liten notis om mina chefers lilla semestertripp till Alperna. Okej Frida, jag vet att du inte skrattar at detta just nu, men det gor jag. Och du kommer ocksa gora det. Om en vecka eller tva. Eller kanske redan till helgen, nar du fatt i dig ett par Bacardicola. 
   Frida och Henk hamtar upp My pa flygplatsen i Weeze mandag kvall, for att gasa till Osterrike under natten. Kommer 5 mil fran hollandska gransen, stannar for att tanka. Henk ska tanka. Henk tankar i full tank bensin. I dieselbil. Henk, Frida och My star pa autobahn mitt i natten, far hjalp klockan 8 pa morgonen. Klockan 2 pa eftermiddagen sitter de fortfarande i verkstaden. Men snart ar de nog framme i Osterrike, skulle jag tro. Kortsemestern blir microskopisk, ett dygns resa, en dags skidakning...


Tillbaks till Arne, han madde inte sa bra ikvall. Blir till att ga ut och kolla en gang till snart. Hoppas han inte far nan feber bara. Men det ar klart, forstar att det maste gor ont nar ballarna ryker, aven om jag inte har nagra sjalv. Ska ju vara en delikatess att ata upp dom, dock lite skeptisk till det. Flamberad hasttestikel, that's Great balls on fire.

En styck hast ar nastan helt klippt nu. En annan styck hast ar helt fardigklippt, eftersom hon ar snall. Sa snall sa man kan klippa med tva maskiner samtidigt. BRAVO. En tredje hast ska klippas i morgon, en fjarde har jag inte bestamt mig om an. Den forsta och den tredje hoppade stralande idag, speciellt den forsta. Vad har hant med honom? Eller sa har jag lart mig rida igen, vilket ar mer troligt.

Glomde saga en sak. Eller egentligen tva. Var lilla palsboll har hittat en liten lurvig tofs, som satt pa den underbara parfymen jag fick i present av Anna. Rasmus tror att det ar en mus, sa han makta stolt. Och Crazy. Springer runt overallt.

Kan du inte ta dom riktiga ackeldjuren istallet?

Den andra saken da. Jag kopte arets forsta jordgubbar igar. En liter for ca 19 spann. Det ar ocksa lite Crazy, sa har i borjan av april. Mums!

Sovmorgon var det ja. Och har sitter jag o bloggar, innan klockan hunnit sla nio. Faan ocksa. Men kanner mig faktiskt ganska pigg anda. Forst hade nan idiot (hm, vem kan det vara) glomt stanga av alarmet pa min telefon, sa det ringde vid 7.15. Ingen storre skada skedd.
   Men om man nu ar sjuk nar man egentligen ska jobba sondag, och VET att jag, Ida, ar ledig pa sondagen, varfor ringer man da till mig 3 ganger for att saga att man ar sjuk? Varfor ringer man inte till sin chef istallet, som man ska ringa till? Nej, det gor man inte, for hon kanske inte har vaknat an... Men jag kanske ocksa sover!! Gahh!

JAg gjorde ett mycket vetenskapligt bevisat test for att se vad jag heter pa riktigt. LEONA. Som ett ett lejon, Haha. Och egentligen ska jag vara riksdagspolitiker, det passar visst mig perfekt... Jag som aaalskar politik.

Mitt rum ser ut som fan, som en djungel. Men Rasmus verkar tycka det ar kul. Det gor inte jag.  Borja inte rensa och stada ur garderoben om du inte orkar lagga in allt igen. Ett litet tips bara.

In the djunle, the mighty djungle, the lion sleeps tonight.

Har redan blivit dalig pa att skriva, och varre kommer det bli. Aker till Lummen pa onsdag med en hog med hastar, bade jag Frida o Henk ska rida. Lummen. Ett ord som betyder manga saker. Tidiga mornar, ga ga ga, brodda i och brodda ur, laaaang promenad i halv meter sand, bara vatten, bara annu mer vatten, ingen hinner hamta startlistor, ingen hinner filma, ga trettiosju mil till, knoppa, va fan ar skiftnyckeln nanstans, helvete bara 5 kvar o jag har inte hunnit trava an, regn, en rosett, stallkiosktantens baguetter ar perfekt till frukost-lunch-middag, sprangmarsch i halvmeter sand, trotthet.
   Och har man nu bestamt sig for att inte satta sig i baren en kvall, sa slutar den dar enda, eftersom senastklockantjugotvastartlistorna inte kommer forran 23.30, om du har tur. Och vem orkar ga 3 km fram o tillbaka till lastbilen i onodan? Ja, jag menar det. Men vi brukar ha kul anda.

Vad har da hant sen sist? Jobb jobb jobb, fast jag gillar mitt jobb. Faktiskt. Men i morgon ar jag ledig, sooovmorgon. Det gillar jag ocksa. Har hunnit med en svang till Eindhoven med, i torsdags. Gjorde da upptackten att hela Eindhoven visst inte stanger klockan 2.00 pa torsdagar, vissa barer har oppet till 4.00 pa torsdagar med... Sa gick det med den somnen. Men kul var det. Kvallen bestod av en hel del gratisdrinkar, mycket dans, manga roliga manniskor.
   Okej da, det var ingen u-bat, det var en vanlig bat. Om det nu fanns nan bat over huvudtaget. Men snygga var de i vilket fall.

Mste saga att vi har valdigt manga fina hastar just nu, det ar skitkul. Och den nya nannyn heter ocksa Ida, det ar ocksa ganska roligt faktiskt.

Hahaha pa mig i min ensamhet.

Eller rattare sagt in sunshine. Vadret ar fullstandigt underbart, tank att fa jobba uteomhus en dag som denna. Men  nu ar det lunch, och kaffe. Nastan obligatoriskt nufortiden. Ligger kanske i slakten.
  
Tre hastar kvar. Bland annat. Kanske ta en ny dust med Martine, fast det kanns lite onodigt, en dag som denna. Maste sluta, ut o jobba.  Keep on walking on sunshine.

En dag som borjade bra. SOL. Sjalvfortroende-boost pa Uvaldi. Lite kolik, som inte var nagon fara. SOL. Flera feelgood ridturer. SOL. Manga skratt. Till och med okej kansla pa min egen lilla Niko. SOL. Fler skratt. Stadning, nojd med min insats. Skratt igen.

Nanstans dar gick det fel. Ville ha ett skratt till, gick for langt, fick tarar istallet. Klumpig och EGOnistisk, som vanligt. Vad vet jag, har bara min egen kansla att ga pa. Den ar inte bra, ett sar i hjartat.



Tankte inte efter, andra personers kanslor. Sa latt att sara, gora nagon ledsen, kanske radd. Kanner mig sa berord, inombords, att det gick rakt in i hjartat. Ett hjarta som jag alskar, som jag kanske aldrig mer kommer na fram till. Bara for att jag var klantig, inte sag upp i tid, ett EGOn. Kanske ar jag en kall manniska. For kall for mitt eget basta. 

 

Mitt namn ar Ida Maria Jonsson. Jag foddes klockan 6 pa kvallen, for 20 ar och 244 dagar sedan. Min adress ar Veldhoevenseweg 3 i Knegsel, och jag delar lagenhet med tre tjejer, Rasmus, forhoppningsvis inga rattor men daremot en hel del damm. 
   Uppvaxt i Vaggeryd, levde nog lycklig dar, men anda, sa mycket man vill andra pa. Mycket hast i mitt liv, kanske for mycket ibland. Akte till Holland. 4 manader blev ett halv ar, blev ett ar, blev... Ja, vad? Javligt mycket jobb, javligt tidiga mornar och sena kvallar, javligt sliten kropp, javligt mycket fest, javligt roligt. Den basta tiden i mitt liv. Har lart mig sa mycket, om andra manniskor, om mig sjalv, om livet. 

    Att affarerna i Holland nastan aldrig tar VISA kort och ar stangda pa sondagar, att man kan kora bil pa cykelvag sa lange polisen inte kommer och, om den anda gor det, le och spela dum.
    Att mockning av 10 boxar efter 2 timmars somn botar aven den varsta bakfyllan, att olen i Schijndel ar giftig som fan och att man maste halla hart i sina attiraljer pa Carnavalen, aven om man har lika kul anda.
    Att det ar vart att ha sa ont i fotterna att man hellre gar barfota genom hela Eindhoven klockan 4 pa morgonen, for att man har dansat hela natten.  
    Att det ar en fordel om man hittar backkameran pa lastbilen innan man borjar backa pa en fullproppad parkering, pa forsta turen med korkortet i handen, att GPSen inte alltid har den basta vagen eller att kolla alla tackeslador innan man borjar gasta om att kopa nya.
    Att alltid laggatill en extra tidsmarginal nar man ska gora en plan med med nagon av mina chefer, for annars finns det inte en mojlighet att hinna i tid.
    Att det ar latt att tappa bort folk i centrala Amsterdam klockan halv tre pa natten, aka ivag pa internationell tavling utan giltigt pass eller sta utanfor IKEA efter stangningstid klockan 21.00, med en biljavel som inte vill starta.
    Att det loser sig anda, bara man ler.

Men framfor allt att man klarar av mycket mer an man tror.
 
Jag ar radd for att valja fel och ar ganska hard mot mig sjalv, vilket ibland kan vara jobbigt. Egentligen tycker jag om att ha kontroll, att ha ordning pa saker, trots det kan man oftast inte se att heltackningmattan pa mitt rum ar bla. Jag har lyckat med nagra saker i mitt liv som jag ar stolt over, jag har sallan hemlangtan till Sverige nu fortiden och jag har lart mig att alska sushi. Under mitt snart 21 ariga liv har jag haft en riktig van, som jag just i detta nu saknar.

Klockan ar alldeles for mycket, jag ligger i min sang, som ar bred med gula lakan, trangs med en katt. Maste stada, nan dag. Maste sova, nu. Jobbelijobb i morgon, klockan 8. Och Emelie, Rasmus verkar ma ganska bra iallafall, jag tror vi skoter oss.

So take me as I am
This may mean you'll have to be a stronger man
Rest assured that when I start make you nervous
And I'm going to extremes
Tomorrow I will change and today wont mean a thing