Take me home, country roads...
Sen jag kom tillbaka till Sverige har jag tänkt på en sak. Eller egentligen har jag tänkt på en massa saker, förstås, Men speciellt mycket på en. HEMMA. Vad är det?
Där man för tillfället har sin säng, sitt jobb, sina rutiner, sina kompisar, sitt liv. Eller där man är uppvuxen, där man har sin familj, där man sett årstiderna växla, år ut och år in, där man känner igen varje människa. Sen jag flyttade till Holland har jag inte velat åka tillbaka till Sverige, inte en enda gång. Förrän nu.
Livet förändras. Människor också. Men nu vet jag. Vart jag än bor, vart mitt liv än utspelar sig, så är detta mitt hem. HEMMA. En kärlek till en plats som inte går att beskriva. Även om jag inom några månader kommer vilja fly härifrån. Men det är en annan sak.
All my memories gathered ‘round her
Miner's lady, stranger to blue water
Dark and dusty, painted on the sky
Misty taste of moonshine
Teardrops in my eye
Country Roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mamma
Take me home, country roads
http://www.youtube.com/watch?v=-eaaR1Ay5P0#
